update
som jag skrev i föregående inlägg så var vi och kollade på en lägenhet idag, på brännavägen. Rumsindelningen såg helt perfekt ut när vi kollade på internet (och det var också enda bilden som fanns på lägenheten kan tilläggas)
När vi kom in luktade det en blandning av matrester och inrökt lägenhet, väggarna var fulla av hål och tapeterna var hemska (det kunde dock åtgärdas) och det var allmänt grisigt där.
Visst.. man ska inte kolla på såna saker, utan istället se möjligheterna med stället, och hur man ska kunna göra det till sitt eget. men! vad gör man när man möts av ett helt gäng av halvtaskiga första intryck? Det syntes faktigt att det var tre st ungkarlskillar som bodde där, och nu kanske jag drar alla över en kant, men det är inte det som är frågan, utan nu föreställer jag mig såna som är så lat att de endast sköljer av tallriken och kallar den ren, såna som bara dammsuger golvet där det är lätt, för det är besvärligt att dammsuga bakom ett bord osv, ja listan kan göras lång.
Hela lägenheten gav en taskigt första intryck som gjorde att det var svårt att iscensätta sig själv där.. synd tycker jag, för när jag väl försökte bortse från de odiskade tallrikarna med ketchuprester i diskhon och alla miljontals hål i väggarna samt deras soffa som säkert hade sitt utgångsdatum 1973 så fanns det verkligen möjligheter där. För enligt mig fanns även bra möjligheter att kunna göra något till sitt eget där. Rumsindelningen var nästintill precis som bilden visade, hallen var stor och välkomnande, köket hade en stor matplats, sovrummen var även de relativt stora, likaså balkongen, badrummet var halvkaklat på väggarna och det fanns en tvättmaskin. Det hade kunnat bli ett bra boende, men så kommer vi till själva hyran, och det skulle inte fungera. Den var runt 2000 dyrare än vad vi betalar idag, och då inräknat den kommande hyreshöjningen.
Det kändes lite som en besvikelse att även om inte hyran kunde stämma överens så hade den åtminstone kunnat ge ett bra intryck när man kom in, men jag kände verkligen inte 100 för denna, så då är det bara att knega vidare och söka efter någon som känns bättre.
Jäklar vad text det blev, men jag måste ju få förklara för de undrande! Nu är klockan nästan midnatt, jag är inte ett dugg trött nästan, men känner jag efter så är jag nog det. Fick mig precis ett litet skratt också när älskling ligger bredvid och viskar "Dallas" i sömnen 5-6 gånger.
Puss och godnatt!
När vi kom in luktade det en blandning av matrester och inrökt lägenhet, väggarna var fulla av hål och tapeterna var hemska (det kunde dock åtgärdas) och det var allmänt grisigt där.
Visst.. man ska inte kolla på såna saker, utan istället se möjligheterna med stället, och hur man ska kunna göra det till sitt eget. men! vad gör man när man möts av ett helt gäng av halvtaskiga första intryck? Det syntes faktigt att det var tre st ungkarlskillar som bodde där, och nu kanske jag drar alla över en kant, men det är inte det som är frågan, utan nu föreställer jag mig såna som är så lat att de endast sköljer av tallriken och kallar den ren, såna som bara dammsuger golvet där det är lätt, för det är besvärligt att dammsuga bakom ett bord osv, ja listan kan göras lång.
Hela lägenheten gav en taskigt första intryck som gjorde att det var svårt att iscensätta sig själv där.. synd tycker jag, för när jag väl försökte bortse från de odiskade tallrikarna med ketchuprester i diskhon och alla miljontals hål i väggarna samt deras soffa som säkert hade sitt utgångsdatum 1973 så fanns det verkligen möjligheter där. För enligt mig fanns även bra möjligheter att kunna göra något till sitt eget där. Rumsindelningen var nästintill precis som bilden visade, hallen var stor och välkomnande, köket hade en stor matplats, sovrummen var även de relativt stora, likaså balkongen, badrummet var halvkaklat på väggarna och det fanns en tvättmaskin. Det hade kunnat bli ett bra boende, men så kommer vi till själva hyran, och det skulle inte fungera. Den var runt 2000 dyrare än vad vi betalar idag, och då inräknat den kommande hyreshöjningen.
Det kändes lite som en besvikelse att även om inte hyran kunde stämma överens så hade den åtminstone kunnat ge ett bra intryck när man kom in, men jag kände verkligen inte 100 för denna, så då är det bara att knega vidare och söka efter någon som känns bättre.
Jäklar vad text det blev, men jag måste ju få förklara för de undrande! Nu är klockan nästan midnatt, jag är inte ett dugg trött nästan, men känner jag efter så är jag nog det. Fick mig precis ett litet skratt också när älskling ligger bredvid och viskar "Dallas" i sömnen 5-6 gånger.
Puss och godnatt!
Kommentarer
Trackback
